Byggnadskonst i Österled

Semestern har i år varit av det mer unika slaget. Jag har, tillsammans med ett gott sällskap, rest österut i nära två månader och utforskat sträckan Ryssland – Mongoliet – Kina – Hongkong. Resan avslutades sedan med en vistelse i Portugal.
Vi har rest Transmongolika järnvägen från Moskva till Beijing under två veckor, för att sedan själva kryssa söderut genom Kina. Resan har erbjudit en hel del iakttagelser av den lokala byggnadskulturen.

 

Ryssland har en traditionell byggnadskultur som i mycket liknar våran egna i Norden. Vi lever ungefär på samma breddgrad och skogarna är mycket lika våra med tall, gran och björk. Så fort vi lämnade Moskva så såg man fullt med timrade hus och stugor i landskapet, tillsammans med modernare konstruktioner. Ju längre österut vi reste så blev timmerhusen vanligare. Här och där syntes pågående nybyggnationer. Tydligen är det fortfarande en ekonomiskt lösning på sitt boende. Timmer av god kvalitet finns överallt i den ryska naturen och förmodligen är arbetskraften billig. Allt pekar på att timmermannens hantverk är en högst levande tradition i Ryssland.
20160707_174908 20160707_17502620160707_180612   20160707_180942  20160707_181438

20160708_113937 20160707_180926  20160707_175951 20160707_175041 20160707_174757

 

I Mongoliet bygger man också delvis med timmer. Men här är det helt klart Yurtan/Geeren som är det traditionella sättet att bo. Ett tält stående på en stomme av korsade träribbor, samt taksparrar som går upp mot en rund ring i mitten av taket. Mycket vackra tält som under vintertid isoleras och klarar många minusgrader med behållen komfort.

I huvudstaden Ulaanbaatar är det såklart betong o skyskrapor som gäller, men så fort man närmar sig utkanterna börjar tälten breda ut sig som normal boendeform. Att man fortfarande bor såhär har med deras liv som boskapsskötare att göra. Många lever alltså fortfarande ett nomadiserande liv där boskapen vandrar mellan betesmarkerna, och mongolerna flyttar efter djuren säsongsvis.
Att bygga en Geer kräver sitt hantverk, men är ändå en lätt konstruktion att både tillverka och transportera.

20160711_122011 20160711_121813

 

Kina bjuder på en rik och uråldrig kultur. Byggnadskonsten här har förfinats under årtusenden och traditionen hålls fortfarande vid liv genom mästare och lärlingar. Japansk byggnadskonst kommer från Kina. Man kan säga att det handlar om ett sorts stolpverk. Liggtimmer är något jag aldrig såg där. Det märks att hantverkarna i den traditionella byggtekniken här erhåller hög status och många äldre byggnader bevaras och skuddas av staten.

Stolpverket liknar mycket vårat egna, med infällningar, hak och snedsträvor. Den största skillnaden är ändå estetiken och arkitekturen, som har ett helt unikt uttryck. Nyproducerade hus i Kina är såklart mest betong, men ibland kan man se den traditionella träbyggnadstekniken kika fram, framför allt i takstolslöningarna.

 

20160725_170245 20160731_152042 20160731_151644 20160731_112029

20160725_170310 20160725_170504 20160725_170832

20160731_151848  20160731_151634 20160731_112205 20160731_112058 20160731_112038

 

Värt att nämna, även om det inte handlar om trähantverk, är Kinesiska Muren. Detta imponerande bygge är verkligen otroligt att uppleva med egna ögon. Man har alltså byggt en hög befästningsmur som slingrar sig upp och ner över höga bergstoppar så långt ögat kan nå och vidare. Man kan verkligen inte se muren från månen, som ryktet säger, men likväl är den värd att omnämna som ett underverk.
En gång höll den Mongolerna borta från det kinesiska riket, även om sedan olika arméer från olika tider lyckades forcera den och erövra norra Kina i omgångar. Numera är den mest en välbesökt turistattraktion, främst besökt av kineserna själva.

20160717_162128

 

Överallt i storstäderna kunde man se pågående byggprojekt. Där använder man verkligen inte HaKi ställningar eller annat av lättare metall. Här är det snarare bambuställningar som gäller och i bästa fall metallrör som byggs ihop på samma sätt som bambukonstruktionen. Till min förvåning och förskräckelse så jag att man överallt använder sig av enkla plastsnören för att surra ihop bambuställningarna. Metallrören har iaf en något mer stabil metallkoppling i mötena. Inte heller säkerheten på ställningarna såg ut att vara genomarbetad. Några plankor här o där, som säkerligen flyttas efter där de behövs för stunden. En svensk arbetsmiljöinspektion hade nog svimmat av chock. Men å andra sidan så verkar inte människolivet vara värderat lika högt i dessa delar av världen där befolkningsmängden är massiv och lönerna minimala. Tackar vet jag en rejäl HaKi.

20160725_160049 20160726_085740  20160807_165902 20160807_165926