Byggnadskonst i Österled

Publicerades första gången: Aug 23, 2016 @ 18:33

Semestern har i år varit av det mer unika slaget. Jag har, tillsammans med ett gott sällskap, rest österut i nära två månader och utforskat sträckan Ryssland – Mongoliet – Kina - Hongkong. Resan avslutades sedan med en vistelse i Portugal.
Vi har rest Transmongoliska järnvägen från Moskva till Beijing under två veckor, för att sedan själva kryssa söderut genom Kina. Resan har erbjudit en hel del iakttagelser av den lokala byggnadskulturen.

Ryssland har en traditionell byggnadskultur som i mycket liknar våran egna i Norden. Vi lever ungefär på samma breddgrad och skogarna är mycket lika våra med tall, gran och björk. Så fort vi lämnade Moskva så såg man fullt med timrade hus och stugor i landskapet, tillsammans med modernare konstruktioner. Ju längre österut vi reste så blev timmerhusen vanligare. Här och där syntes pågående nybyggnationer. Tydligen är det fortfarande en ekonomiskt lösning på sitt boende. Timmer av god kvalitet finns överallt i den ryska naturen och förmodligen är arbetskraften billig. Allt pekar på att timmermannens hantverk är en högst levande tradition i Ryssland.

I Mongoliet bygger man också delvis med timmer. Men här är det helt klart Yurtan/Geeren som är det traditionella sättet att bo. Ett tält stående på en stomme av korsade träribbor, samt taksparrar som går upp mot en rund ring i mitten av taket. Mycket vackra tält som under vintertid isoleras och klarar många minusgrader med behållen komfort.

I huvudstaden Ulaanbaatar är det såklart betong o skyskrapor som gäller, men så fort man närmar sig utkanterna börjar tälten breda ut sig som normal boendeform. Att man fortfarande bor såhär har med deras liv som boskapsskötare att göra. Många lever alltså fortfarande ett nomadiserande liv där boskapen vandrar mellan betesmarkerna, och mongolerna flyttar efter djuren säsongsvis.
Att bygga en Geer kräver sitt hantverk, men är ändå en lätt konstruktion att både tillverka och transportera.

Kina bjuder på en rik och uråldrig kultur. Byggnadskonsten här har förfinats under årtusenden och traditionen hålls fortfarande vid liv genom mästare och lärlingar. Japansk byggnadskonst kommer från Kina. Man kan säga att det handlar om ett sorts stolpverk. Liggtimmer är något jag aldrig såg där. Det märks att hantverkarna i den traditionella byggtekniken här erhåller hög status och många äldre byggnader bevaras och skuddas av staten.

Stolpverket liknar mycket vårat egna, med infällningar, hak och snedsträvor. Den största skillnaden är ändå estetiken och arkitekturen, som har ett helt unikt uttryck. Nyproducerade hus i Kina är såklart mest betong, men ibland kan man se den traditionella träbyggnadstekniken kika fram, framför allt i takstolslösningarna.

Värt att nämna, även om det inte handlar om trähantverk, är Kinesiska Muren. Detta imponerande bygge är verkligen otroligt att uppleva med egna ögon. Man har alltså byggt en hög befästningsmur som slingrar sig upp och ner över höga bergstoppar så långt ögat kan nå och vidare. Man kan verkligen inte se muren från månen, som ryktet säger, men likväl är den värd att omnämna som ett underverk.
En gång höll den Mongolerna borta från det kinesiska riket, även om sedan olika arméer från olika tider lyckades forcera den och erövra norra Kina i omgångar. Numera är den mest en välbesökt turistattraktion, främst besökt av kineserna själva.

Överallt i storstäderna kunde man se pågående byggprojekt. Där använder man verkligen inte HaKi ställningar eller annat av lättare metall. Här är det snarare bambuställningar som gäller och i bästa fall metallrör som byggs ihop på samma sätt som bambukonstruktionen. Till min förvåning och förskräckelse så jag att man överallt använder sig av enkla plastsnören för att surra ihop bambuställningarna. Metallrören har iaf en något mer stabil metallkoppling i mötena. Inte heller säkerheten på ställningarna såg ut att vara genomarbetad. Några plankor här o där, som säkerligen flyttas efter där de behövs för stunden. En svensk arbetsmiljöinspektion hade nog svimmat av chock. Men å andra sidan så verkar inte människolivet vara värderat lika högt i dessa delar av världen där befolkningsmängden är massiv och lönerna minimala. Tackar vet jag en rejäl HaKi.

Timmerlagningar i Hovenäset och takjobb i Majorna

Publicerades första gången: May 27, 2016 @ 18:46

Resan gick norrut från Göteborg, ut till kustbyn Hovenäset i Bohuslän. Jag skulle hjälpa till med slutföra ett jobb åt kollegan Björn från Kustens Trähantverk, ett jobb jag tidigare var involverad i då vi bytte en syll.
Ett par stockar var nu kvar att bygga in i timmerväggen, sedan var undervåning klar för kunden att börja fixa på egen hand.

Att timra på egen hand går bra så länge det inte blir för stora och tunga stockar och höga svåra lyft. Nu var stockarna behändiga trots allt och med lite finess går det att bygga stöd och hjälpmedel som gör att man klarar det mesta på egen hand.

Just när man måste passa in en stock mitt i en vägg så kan det vara lite svårt att få till höjdmåttet direkt utan att lyfta stocken in och ut åtskilliga gånger. Mot den undre stocken kan man göra ett bra drag (kopiera formen på den undre stocken upp till den övre) så att passformen blir tajt. För att detta skall kunna funka måste husets övre del lyftas så att man har fritt spelrum för att anpassa den undre stocken. Den nya stocken måste kunna läggas in i väggen utan att den är för hög och går emot den övre stocken. Men att avverka för mycket material direkt är vanskligt och man tar hellre det säkra före det osäkra och lyfter ut några extra gånger samtidigt som man avverkar lite material i taget.

Nu skulle ett fönster byggas in också. Jag riktade upp väggen med en planka och sågade av stockarna så att fönsterkarmen får plats med lite marginal. Sedan skulle en t-gåt tillverkas. I timmerhus är detta en viktig del vid öppningar i väggarna. T-gåten håller väggen på plats och hindrar stockarna från att glida ifrån varandra i ändarna, där det i öppningarna inte finns någon knut. Med ett spår insågat i änden av stocken så sätter man in t-gåten. Traditionellt så sitter den i spåret utan skruv o spik då den även går in i den övre och undre stocken där den hålls fast.
Fönstret kom på plats och arbetet avslutades med belåtenhet.

Sedan bar det av till Majorna i Göteborg där Kustens Trähantverk behövde hjälp med färdigställandet av en takrenovering på ett av de fina landshövdingehusen.

Ett par fina dagar med takläggning och avetablering följde. Vi fick se ett åskoväder drämma ner en blixt i Älvsborgsbron så det steg upp en rejäl rökpuff runt de förvånade bilförarna. Händer inte varje dag. Det är något av det finaste med att jobba med hus; man är ofta nära naturens krafter och element. Det blir lite mer levande så. Lite mer livskvalitet.

/John

Renovering och ombyggnation av tak

Publicerades första gången: May 14, 2016 @ 10:44

Det handlade om ett tak den här gången. Vi hade varit där i höstas och lagt enkupigt tegel och nu skulle göras en utbyggnad på det befintliga taket.
Huset var från 50-talet men ombyggt i några omgångar. Ett fritidshus som med tiden blivit mer ett året-runt boende. En fin plats i naturen också,  på en höjd i Onsala och förmodligen en av de mest attraktiva tomterna i omgivningen. Ett ställe man trivs på.

Ombyggnaden gällde taket över entrésidan. Där skulle jag bygga igen de olika utstickande takdelarna med en vinkel som då skulle skapa ett sammanhängande tak och ett bättre väderskydd över entréns trapp.

Vid rivningen så visade det sig att taket hade en väldig nivåskillnad då takstolarnas utstickande delar, som man skulle kunna kalla för ”sparrar”, varierade väldigt i höjd från den tidigare konstruktionen. Detta gjorde att taket lutade väldigt mycket och vattnet hade runnit ner i båda gaveländarna och orsakat röta.
Mitt jobb blev att räta upp taket med hjälp av att sala på kilar på sparrarna för att få taket i våg. Dock var skillnaden i mitten så pass stor att ingen kil hjälpte utan att det skulle bli en helt ny sparre ovanpå den gamla. Lösningen blev att bygga taket i två olika nivåer, med två olika lutningar på sparrarna. I mitten fick det bli ett steg, just i vinkeln där också taket från början skulle byggas ut, vilket faktiskt skapade en smaklig design på det nya bygget.
Under en vecka i stekande försommarsol genomfördes hela jobbet, med viss handräckning av kunden. Efter att råsponten var lagd och takfoten fixad så lade kunden själv på pappen. Ingen läkt den här gången. För nu kommer plåtläggaren och lägger en klassisk rakt falsad plåt av traditionell stil. Det kommer bli snyggt.

Byggnadsvård behöver inte alltid handla om hus med klassisk arkitektur eller timmerhus från 1800-talet. Det kan ibland lika gärna handla om att bevara och vårda hus från senare tid, likt detta. Ett hus från 50-talet byggt i lösvirke. Med varsam hand och omtanke kan även dessa konstruktioner få en hållbar framtid.

Att renovera en stomme i stolpverk

Publicerades första gången: Apr 29, 2016 @ 09:42

Bakom panelen visade det sig att timmerstommen övergick till ett stolpverk, förmodligen påbyggt efter att den tidigare konstruktionen brandhärjats och sedan rivits. Fortfarande kunde brända delar urskiljas där timmerstommen slutade. Historien är dock dold i det förflutnas dunkel...
Men nu skulle stommen renoveras. I det stora hela var konstruktionen i gott skick, men delar av syllen hade rötskadats. Utmaningen ligger i att lyfta en stolpverksstomme så att man kommer åt att arbeta med syllen. Här är man förvisad till att lyfta i de få stolpar som finns.

Huset pumpas upp med domkrafterna och lyfts tillräckligt för att det dåliga virket kan tas ur och de nya läggas in.
På framsidan fick hela längden bytas ut, med en skarv då lyftet gjorde det svårt att få en hel längd på plats direkt. Väl på plats och efter huggning av de nya stockarna, så sänkts stolparna åter på plats.

På husets gavel skulle ett stycke av syllen bytas mitt i längden, där tidigare en gjuten betongtrappa hade ansamlat fukt och orsakat röta. Lyftet var begränsat till en stolpe och stocken fick knackas i på plats med noga precision och gott resultat.

Syllbyte är genuin byggnadsvård

Publicerades första gången: Apr 5, 2016 @ 10:14

Härom veckan åkte jag iväg med kollegan Noak för att utföra ett syllbyte av den klassiska sorten. Vi åkte upp till en gård söder om Örebro för att stanna en vecka. Där väntade en lada med rötade syllar på att få omsorg. Ena långsidan samt gaveln var hårt ansatta och behövde bytas. Nya stockar med god kvalitet var beställda och levererade. Vi gick till verket...

I många fall är det mer röta än vad man till en början kan se utanpå. En vanlig tendens är att rötan går uppåt inuti de över skadan liggande stockarna utan att det syns förrns man kommer åt underifrån, såklart efter att undre stocken rivits ut. Hur långt det går är ibland svårt att uppskatta. Just så var fallet nu. Lurigt.
Vi lyfte huset i två omgångar då vi bytte ut en stock i taget. Just när det är en lada så är arbetet lite lättare då det inte finns inredning att ta hänsyn till. Annars kan ett lyft påverka de inre väggarna samt även murstock, om det inte görs med varsamhet. Nu var det enkelt.
Efter några dagar var stockarna på plats. Vi fick dock lämna de nyupptäckta skadorna att lagas en annan gång, då vi hade slut på både material och arbetstid för denna gången. Gårdsägaren Emma tackade för hjälpen och vi reste nöjda tillbaks till storstan.