Publicerad första gången: Nov 7, 2016 @ 19:32
Hösten har kantats av några olika projekt. Efter sommarens utforskande av den österländska byggnadskonsten så påbörjades här hemma ett projekt om att tilläggsisolera ett timmerhus. Stommen hade flyttats till platsen och byggts upp av kunden. Ett tak samt en påbyggnad av loftvåning hade även skett innan jag kom till platsen. Tillsammans med kunden skulle vi tilläggsisolera, bygga in fönster och dörrar samt sätta panel och foder.
Tilläggsisolering av en timmerstomme ska ske på utsidan, så att det massiva timret får vara längst in mot det uppvärmda utrymmet. Detta för att undvika fuktproblematik samt att det är fördelaktigt med att värma upp en massiv stomme som kan lagra värme och återge denna in i rummet, vilket skapar en stabilitet i inneklimatet. Gärna kan man putsa insidan av huset med lera, så kallad lerklining, vilket kunden i det här fallet ska göra senare.
Isoleringen får inte heller vara för tjock. Då kan det bli risk för att kondensationspunkten hamnar för långt in i konstruktionen, vid ett normalt uppvärmt hus. Det kan alltså orsaka fuktskador. Sådan problematik har man upptäckt på moderna passivhus där man byggt väldigt tjocka väggar. Det finns alltså en brytpunkt i hur tjocka väggar bör vara. Vart den punkten befinner sig beror på material och konstruktionsval. I det här fallet var isoleringen relativt tunn.
Tilläggsisoleringen kan vara av olika alternativa materialval. I det här fallet blev det lin, vilket är ett utmärkt material som går naturligt ihop med timmerstommens egenskaper. Det går även bra med träfiber eller hampa. Lin är förmodligen det mest beprövade i svenskt klimat.
Efter att ha reglat upp fack för isoleringen kapades skivor i rätt storlek och fästes upp på väggen. Linet måste sågas med en speciell såg för ett smidigt arbete. Därefter satte vi vindpapp och läktade upp för panelen.
Fönster och dörrar måste flyttas ut för att liva med fasaden och bevara ljusinsläppet. I vissa fall låter an fönster och dörrar vara orörda på tidigare plats, men detta skapar djupa hål i fasaden och minskar ljusinsläppet. Dessutom ganska oestetiskt. Det kan också krävas att man reglar om för infästningen av karmarna, som nu alltså hamnar längre ut.
Fasaden åkte på och fönster och dörrar fick sina foder. Kunden hade en egeninspirerad design och resultatet blev riktigt snyggt. En form av allmoge still skulle jag påstå.
Vi byggde också om loftvåningen invändigt genom att sänka den 10 cm och göra mer plats i takhöjd. Ett jobb som tidigare snickare gjorde på ett bra sätt, men som nu skulle få en ny plats. Ta ner, och sätta upp igen. Skruvade några kraftiga franska skruv in i timmerstommen, så sitter loftet på sin plats rejält.
En tilläggsisolering av sin timmerstomme kan vara ett bra alternativ för att uppnå moderna krav och energistandard. Att timmerstommar också buffrar värme i sin massa gör att slutresultatet förmodligen blir ännu bättre än modernt byggda hus. Något att satsa på helt enkelt.
Om du vill läsa mer om tilläggsisolering av just timmerhus, så hittar du en mer omfattande guide här. Där kan du lära dig mer om vilka isoleringsmaterial du kan välja mellan och kan läsa om vikten av att de monteras på rätt sätt.
